Det korta svaret
Prata på en lugn plats, vänd dig mot personen, använd personens namn och tala långsamt i korta, enkla meningar. Ställ en fråga i taget, ge två val i stället för öppna frågor och vänta längre än vad som känns naturligt. Argumentera inte, rätta inte och fråga inte ut. Svara på känslan bakom orden, och använd beröring, bilder och gester när det blir svårare att tala.
- Minska bakgrundsljud och få ögonkontakt innan du börjar prata.
- Använd korta meningar, en tanke i taget, och namn i stället för han, hon eller de.
- Ge ett val mellan två saker, eller en ja- eller nejfråga, i stället för öppna frågor.
- Vänta på ett svar. Om personen inte blir förstådd, upprepa samma ord och prova sedan nya.
- Argumentera inte och rätta inte. Svara på känslan bakom det personen säger.
- När orden blir färre kan ni kommunicera genom beröring, tonfall, ansiktsuttryck och gemensamma bilder.
På den här sidan (8 avsnitt)
- Vilka är de viktigaste tipsen för att prata med någon som har demens?
- Hur bör jag inleda ett samtal?
- Hur bör jag formulera det jag säger?
- Hur lyssnar jag på ett bra sätt?
- Vad gör jag om personen säger något som inte stämmer?
- Hur förändras kommunikationen när demensen går framåt?
- Kan bilder och aktiviteter göra samtal lättare?
- Vad gör jag om jag tappar tålamodet?
Demens kan göra det svårare att hitta ord, följa en lång mening eller stänga ute bakgrundsljud. Det betyder inte att personen har slutat vilja ha kontakt. Små förändringar i hur du förbereder ett samtal, hur du talar och hur du lyssnar kan göra det lättare och lugnare att prata för er båda.
Vilka är de viktigaste tipsen för att prata med någon som har demens?
Få personens uppmärksamhet, håll det enkelt och ha tålamod. Om du bara minns fem saker:
- Gör rummet lugnt och vänd dig mot personen. Stäng av tv:n, sätt dig i ögonhöjd och använd personens namn.
- Säg en sak i taget. Korta meningar, en tanke, en fråga.
- Ge ett val mellan två saker. ”Te eller kaffe?” är lättare än ”Vad skulle du vilja ha?”
- Vänta. Ge mer tid för svar än vad som känns naturligt, och försök att inte avbryta.
- Argumentera aldrig och fråga aldrig ut. Svara på hur personen känner, inte på om fakta stämmer.
Hur bör jag inleda ett samtal?
Förbered så att personen kan fokusera på dig. Guiden från Family Caregiver Alliance rekommenderar att du först minskar störande ljud: stäng av radion eller tv:n, dra för gardinerna eller stäng dörren, eller flytta till en lugnare plats.
- Närma dig framifrån. Att komma bakifrån eller från sidan kan skrämma.
- Säg vem du är. ”Hej pappa, det är Sara, din dotter.” Då slipper personen försöka komma på ditt namn.
- Kom ner på personens nivå. Om personen sitter kan du sätta dig eller gå ner på knä så att ni har ögonen i samma höjd.
- Tänk på ditt ansiktsuttryck och tonfall. National Institute on Aging (NIA) råder dig att vara uppmärksam på tonfall, röststyrka, ansiktsuttryck och kroppsspråk, och att sträva efter ett varmt och sakligt sätt.
- Se till att glasögon och hörapparater är på plats. Det är svårt att följa ett samtal som du inte riktigt kan se eller höra.
Hur bör jag formulera det jag säger?
Använd enkla ord, korta meningar och en lugn, låg röst.
- En tanke per mening. ”Låt oss ta på dig jackan. Sedan går vi ut.” Inte båda sakerna i ett andetag.
- Använd namn, inte pronomen. ”Moster Karin ringde” är tydligare än ”Hon ringde”.
- Sänk rösten i stället för att höja den. Family Caregiver Alliance föreslår en lägre röst snarare än en högre.
- Upprepa, och formulera sedan om. Om personen inte förstod, upprepa samma ord en gång. Om det inte hjälper, vänta en stund och prova andra ord.
- Visa lika gärna som du berättar. Peka på koppen, håll upp de två tröjorna eller visa första steget.
- Prata med personen, inte om personen. NIA varnar för att prata om personen som om hen inte är där, och för ”bebisspråk”.
NIA föreslår enklare versioner av vanliga frågor. Här är exempel i samma anda:
| I stället för | Prova |
|---|---|
| ”Vad vill du ha till middag?” | ”Vill du ha fisk eller kyckling?” |
| ”Hur mår du?” | ”Känner du dig trött?” |
| ”Är du hungrig?” | ”Middagen är klar om fem minuter.” |
| ”Så gör man inte.” | ”Låt oss prova så här i stället.” |
| ”Kommer du ihåg vår resa till sjön?” | ”Jag tänkte på vår resa till sjön. Berätta vad du tyckte om.” |
| ”Det har jag redan sagt.” | Svara igen, vänligt, som om det vore första gången. |
Hur lyssnar jag på ett bra sätt?
Lyssna efter innebörden och känslan, inte bara orden.
- Vänta. Tystnad är ofta tid att tänka. Räkna långsamt till tio innan du går in och hjälper.
- Föreslå ett ord bara om personen fastnar. Family Caregiver Alliance säger att det går bra att föreslå ord när någon har svårt.
- Kontrollera att du har förstått. Alzheimers Associations guide om kommunikation föreslår att du söker efter innebörden bakom orden och upprepar den för att kontrollera att du har förstått. ”Är du orolig för bilen?”
- Lägg märke till ansikte och kropp. När det blir svårare att tala, konstaterar NIA, kan ansiktsuttryck visa sorg, ilska eller frustration tydligare än ord.
- Ta bekymmer på allvar. Även om en oro bygger på något som inte stämmer är känslan verklig.
Vad gör jag om personen säger något som inte stämmer?
Argumentera inte. Det är osannolikt att du övertygar personen, och personen kan i stället känna sig generad eller rädd. Försök i stället att möta känslan och gå sedan varsamt vidare.
Family Caregiver Alliance föreslår att du bekräftar känslan innan du leder samtalet vidare. Om din mamma till exempel insisterar på att hon måste hämta barnen i skolan:
- I stället för: ”Mamma, dina barn är vuxna. Det var för fyrtio år sedan.”
- Prova: ”Du har alltid varit en så omtänksam mamma. Berätta om när du hämtade dem. Ska vi ta något att äta först?”
Alzheimers Association råder också till att inte argumentera om påståenden som du inte håller med om. Välj dina tillfällen: om en felaktig uppfattning är ofarlig kan du låta den vara.
Hur förändras kommunikationen när demensen går framåt?
Behoven förändras över tid, så anpassa ditt sätt att kommunicera. Alzheimers Association beskriver tre övergripande skeden:
| Skede | Vad som kan hjälpa |
|---|---|
| Tidigt | Utgå inte från att personen inte kan kommunicera. Ta med personen i samtal, prata direkt till personen, fråga vilket stöd hen vill ha och använd humor om det hjälper. |
| Mitten | Samtal en och en på en lugn plats. Tala långsamt, behåll ögonkontakt, använd ja- och nejfrågor, ge stegvisa instruktioner och undvik att kritisera eller rätta. |
| Sent | Närma dig framifrån och säg vem du är. Uppmuntra till att peka och göra gester. Använd beröring, ljud, synintryck och dofter. Prata aldrig som om personen inte är där. |
Alla personer är olika, och samma person kan ha bra och svåra dagar. Möt personen utifrån hur hen mår just nu, inte utifrån en benämning.
Kan bilder och aktiviteter göra samtal lättare?
Ja. En gemensam bild tar bort pressen och ger er båda något att titta på och peka på.
- Bildstöd för samtal. Conversation Cards erbjuder bilder med öppna frågor som aldrig frågar ut.
- Familjefoton. Photo Pairs gör foton som du väljer till ett lugnt matchningsspel, vilket ofta väcker minnen och berättelser.
- Välbekanta uttryck. Finish the Saying använder välkända amerikanska uttryck, följt av en fråga att prata vidare om.
- Matchningsspel som bakgrund. Picture Pairs ger händerna något att göra medan ni pratar.
Se hur ni kan spela spel tillsammans och aktiviteter för minnen och samtal för mer. För besök och samtal, läs våra guider om att besöka och samtal via telefon och video.
För en flerspråkig person, se vår guide om kommunikation på flera språk.
Vad gör jag om jag tappar tålamodet?
Det händer alla. NIA föreslår att du, om du blir frustrerad, tar en stund för att lugna dig. Gå in i ett annat rum, ta några långsamma andetag och kom tillbaka när du kan. Du kan alltid börja samtalet igen, och personen kan mycket väl svara på ditt lugnare sätt. Om frustrationen blir ständig är det ett tecken på att du behöver mer stöd, inte på att du misslyckas. Vår guide om egenomsorg för dig som ger omsorg har förslag på vart du kan vända dig.
Vanliga frågor
Vad bör du inte säga till någon som har demens?
Undvik att fråga ut (”Kommer du ihåg...?”), att rätta (”Det är fel”), att påminna om förluster (”Det har jag redan sagt”) och att prata om personen som om hen inte är där. Undvik bebisspråk. Det brukar leda till att personen känner sig generad eller orolig utan att det hjälper.
Bör jag rätta personen när hen säger något som inte stämmer?
Vanligtvis inte. Om ett felaktigt påstående är ofarligt kan du låta det vara. Att argumentera ändrar sällan personens uppfattning och gör ofta att personen blir upprörd. Fokusera på hur personen mår och vad hen behöver just nu.
Vad gör jag när personen inte hittar rätt ord?
Ge personen tid först. Om hen tydligt har svårt är det helt i sin ordning att försiktigt föreslå ett ord eller gissa vad personen menar och kontrollera. Att peka, göra gester och använda bilder kan också hjälpa.
Hur pratar jag med någon i ett sent skede av demens som sällan talar?
Närma dig personen framifrån, säg vem du är och använd en lugn röst och en varsam beröring. Lägg märke till ansiktsuttryck och kroppsspråk för att förstå känslor. Din närvaro, en välbekant sång eller att hålla handen kan säga mycket utan ord.
Källor
Vi länkar till de organisationer och studier som sidan bygger på. Varje källa kontrollerades när sidan uppdaterades.
- Communicating With Someone Who Has Alzheimer's Disease · National Institute on Aging
- Communication and Alzheimer's · Alzheimer's Association
- Caregiver's Guide to Understanding Dementia Behaviors · Family Caregiver Alliance