Att resa med någon som har demens

Resor kan vara möjliga när personen vill åka och planen passar hens behov. En kort släktbesöksresa kan vara enklare än en späckad rundresa, och en dagsutflykt kan vara bättre än en övernattning. Fråga vad personen vill få ut av resan och gör sedan en plan som ger utrymme att pausa eller ändra den.

Alzheimer’s Associations reseguide och Dementia Australias råd om resor betonar båda att planeringen ska utgå från personens välbefinnande och rutiner. Den här guiden ger allmänna förberedelser, inte ett besked om huruvida en resa är säker för en viss person.

Hur vet vi om en resa passar oss?

Prata om resan med personen, med bekanta ord och en enkel beskrivning av vart ni ska och vem som kommer att vara där. Om hen inte vill åka ska ni respektera det. Ni kan i stället planera en måltid, ett samtal eller en bekant aktivitet hemma.

Tänk igenom vad personen klarar bra i dag. Fundera på hur hen reagerar på förändringar i rutinen, oväsen, folkmassor, långa gångavstånd, väntan och okända rum. Om flera delar av resan sannolikt blir svåra, förenkla den eller välj ett annat sätt att umgås. Dementia Australia rekommenderar att man frågar läkaren när man är osäker på om en resa passar personens hälsa eller stödbehov.

Om personen har fått ett nytt hälsoproblem, behöver hjälp med läkemedel eller har rörlighetsbehov som kan förändras under resan, fråga rätt vårdpersonal innan ni bokar. Sluta inte med, ändra inte och flytta inte ordinerade läkemedel inför en resa utan råd från den som förskrivit dem eller från apotekspersonal.

Vilken sorts resa bör vi planera?

• Välj ett bekant resmål när det är möjligt. En plats personen känner igen, eller ett besök hos bekanta människor, kan innebära färre förändringar än en ny resväg och ett späckat sightseeingprogram.
• Håll resvägen enkel. Välj färre byten och undvik snäva anslutningar. Kontrollera var toaletter, sittplatser och lugna områden finns innan ni ger er av.
• Res vid ett bra tillfälle på dygnet. Planera utifrån personens vanliga energinivå och dygnsrytm. Ge tid för måltider, läkemedel, vila och att göra sig i ordning.
• Håll schemat lätt. En huvudaktivitet kan räcka. Undvik att boka varje timme; lämna utrymme för förseningar eller för att åka tidigt hem.
• Fråga om hjälp innan ni åker. Flygbolag, tågbolag, hotell och arrangörer har olika tjänster och regler. Kontakta dem i god tid och fråga om stöd vid rörlighet, sittplatser, tillgängliga toaletter och hjälp att hitta rätt.

Guiden om lugnare helgdagar har idéer för besök och släktkalas. Om ni ska träffa släktingar tar vår besöksguide upp samtal, korta besök och hur man kan avsluta ett besök utan press.

Vad bör vi packa?

Ha en liten resväska med det viktigaste, så att den finns hos en betrodd följeslagare i stället för i incheckat bagage.

• Läkemedel och hälsoinformation. Ta med personens vanliga läkemedel i originalförpackning, tillräckligt för resan plus en rimlig marginal för förseningar, och en uppdaterad läkemedelslista. Kontrollera gällande regler för transport och destination innan ni tar med receptbelagda läkemedel. Behåll doser och tider enligt ordination.
• Id-handling och kontakter. Ta med personens id-handling, adressen till boendet, nödkontakter och en skriven resplan. Om det hjälper och ni är överens kan ni ha med ett kort med anhörigas kontaktuppgifter.
• Trygghetsföremål. Packa glasögon, hörapparater med batterier eller laddare, bekanta snacks, vatten, pappersnäsdukar, ett lätt lager kläder och ett byte. Ett bekant föremål eller ett foto kan göra ett okänt rum lättare att hitta till.
• Kopior av viktiga uppgifter. Ha en papperskopia eller digital kopia av biljetter, bokningar, försäkringar och relevant hälsoinformation. Dela resplanen med en betrodd person som inte reser med er.

Hur mycket information man bör ha med sig beror på resan. Förvara personuppgifter säkert och dela dem bara med personer som behöver dem för att kunna ge hjälp.

Hur kan vi göra resedagen lättare?

Berätta för personen vad som händer härnäst, ett steg i taget. Ge extra tid för att göra sig i ordning, checka in, använda toaletten och förflytta sig mellan platser. Om planerna ändras, förklara nästa steg enkelt i stället för att upprepa en lång resplan.

Håll er nära varandra på platser med mycket folk eller där det är okänt. Om personen blir trött eller orolig, stanna på en lugnare plats, erbjud vatten eller en bekant aktivitet och bestäm tillsammans om ni ska fortsätta. Lämna inte personen ensam i en okänd miljö där hen kan bli förvirrad eller upprörd.

Om ni flyger eller använder en stor station, fråga leverantören vilket stöd som finns och hur man begär det. Rutinerna kan ändras, så bekräfta uppgifterna direkt med flygbolaget, stationen eller arrangören före resan. Förlita dig inte på en gammal checklista när det gäller aktuella säkerhets- eller tillgänglighetsregler.

Vad är en användbar reservplan?

Bestäm i förväg vad ni gör om personen vill åka hem, resan drar ut på tiden eller någon behöver vila. Välj en kontaktperson som kan hjälpa till per telefon. Ha adressen till boendet och returvägen lättillgänglig, och veta var ni kan sitta lugnt eller använda en toalett.

Om ni behöver korta ner resan, gör det. En missad sevärdhet eller en tidig hemresa är inget misslyckande. Om resan blir påfrestande kan ni välja en lugnare aktivitet när ni kommer hem. Kommunikationsguiden har idéer för att tala lugnt och ge en information i taget.

Ska vi berätta för hotellet eller reseleverantören?

Om personen går med på det, berätta för personalen bara det de behöver veta för att kunna hjälpa till. Du kan till exempel be hotellet notera ett rörlighetsbehov eller be om ett tillgängligt rum. Om personen inte vill att diagnosen delas, diskutera ett annat sätt att be om hjälp som skyddar hens integritet.

Vid en längre resa bör ni hålla personens vanliga måltider, sömn och läkemedelstider så nära det normala som schemat tillåter. Planera en lugn första dag och lämna tid för vila när ni kommer hem. Små, bekanta val kan göra det lättare att anpassa sig till resan.